Gott nytt år från ett regnigt Koh Phangan. Idag har vi sovit halva dagen, igen, tidsomställningen går verkligen inte speciellt bra. Detta betyder kanske att man orkar vara uppe länge ikväll vilket i och försig är bra för det är ju trots allt nyår. Vädret idag har varit väldigt omväxlande. Vi åt frukost i regn och sen efter vår "lilla" tubbplur på strax över 2 timmar var det fint väder och vi bagav oss ner till havet för sol och bad. Påvägen hem köpte vi med oss pad thai och vi hann inte mer än att sluka sista tuggan förrens det var dags för himlen att öppna sig igen. Efter lite kortspel och bokläsning blev klockan 17.30 och då kanckade det på dörren. Det var personalen som kom med inbjudning till "gala dinner". Middagen börjar tydligen vid 18:00 så det var ju bra framförhållning. Nu är det brottom! Hoppas "gala dinner" ingår i priset annars får vi se om vi sticker ner tidigare till stan för lite mat och fördrink. Gott nytt år allihopa!

Reng på Koh Phangan.

En exklusiv inbjudan till gala dinner är inte alla som får.

 

/ Amanda

Välkommen värme! (eller så välkomnar värmen oss)
Efter ungefär 30 timmars resande var vi lagom sega och längtade bara efter en säng att lägga oss i. Men när vi väl la oss kunde vi inte sova över huvudtaget, efter över 4 timmars försök somnade vi klockan 6 på morgonen. Men vid 10 var det bara att gå upp och äta den UTSÖKTA frukosten - eller? 
Eftersom vädret var lite små mulet blev det sängen ett par timmar till efter frukost. Det går verkligen kanon att vända på dygnet.

Under eftermiddagen tvingade vi oss upp ur sängen och ner mot havet, efter ett dopp blev det lite thaimat efter det kände vi oss äntligen som människor igen. Vi har hunnit traska runt i byn som vi bor i, handlat lite småsaker och kollat på alla neonfärgade kläder. Eftersom den här delen av Koh Phangan är känd för sina full moon partyn är strandlivet inte mycket att hurra för. Mestadels är det unga backpackers och turister som inväntar den stora nyårsfesten, total har vi sett EN över 35 år som inte är en thailändare.
Vi ska stanna här i partystämningen i 7 nätter till sen bär det av mot finare stränder på andra sidan av ön. Just nu verkar det som nyårsafton blir ett regnparty, men sen verkar det som att det ska bli riktigt härligt väder. Det tar lite tid för oss att vänja oss vid det här livet, just nu längtar man mycket tillbaka hem även om det här är ett paradis. Speciellt längtar jag efter Joel. 
Tyvärr har vi inte blivit så solbrända idag (läs: inte alls) så det finns inga härliga bilder att bjuda på, men kan garantera er att det kommer ;-) 
Hoppas ni har det bra hemma i snön/regnet/blasket eller vad nu Sverige bjuder på för tillfället. Hörs snart igen. 

Igår när vi äntligen var framme gav jag kameran ett vackert litet smile. 

 

Eftersom resan närmare sig mer och mer hade vi en tjejkväll ikväll och sa hejdå. Nu när jag sitter här hemma känns det väldigt vemodigt, man är van vid att alltid ha dem nära och tillgängliga. Några tårar rinner ner på kinderna när jag skriver det här, men samtidigt ska jag vara glad över de fantastiska vännerna jag har och den fantastiska vän som jag ska åka med! Men jag hoppas verkligen att de kommer hälsa på oss, eftersom de har lovat OCH eftersom det nu står här så har de inget val - SKÖNT. 
Samtidigt som sorgsna känslor över att lämna vänner, familj och min fina pojkvän ofta tittar fram är jag så jävla glad att vi ska göra det här. När jag berättar om våran resa får man ofta kommentarer som "åh vad kul!!! Det skulle jag också vilja göra" men för att även tillägga: "...men det skulle jag aldrig våga.." 
Jag är glad att jag inte är en i mängden som önskar att jag reste men inte vågade, som ser tillbaka om 10 år och inser att det ända jag sett av andra länder är charterhotell. 
Om 48 timmar är vi påväg mot osköna sänger, kryp, skavsår och matförgiftning. Men också stränder, värme, nytt folk, nya kulturer och helt nya upplevelser än vad Aneby någonsin kommer bjuda på. 
Jag är förväntansfull, jag vet att det här kommer vara ett utav de halvåren jag kommer minnas mest av i mitt liv & nu börjar det snart. 
Jag ville bara säga hejdå till Sverige, min sköna säng och tryggheten - för här på bloggen hörs vi snart igen :)

Ett litet extra hejdå till mamma och pappa - jag kommer sakna er. 
/Frida

 

Med 2 dagar kvar till julafton och 6 dagar kvar till Thailand är jag lagom nervös men samtidigt väldigt förväntansfull. Förutom all packning som ligger framför mig i veckan så ser jag fram emot varenda dag.
Om någon känner sig frivillig att hjälpa till med packningen betalar jag gärna en liten slant för att slippa rota igenom garderob ytterligare 400 gånger. *snälla*
Jag trodde aldrig att packa skulle vara så svårt, att få ner hela(okej, inte hela) sitt liv i en ryggsäck tar sin tid. Men idag kommer jag bli peppad av min kära syster som kommer hem till Aneby över julen. Ska bli härligt att vara med familjen ett par dagar! Jag har dock varken slått in eller handlat klart alla julklappar....ICA, here I come :)

Nu ska jag lägga många utav timmarna som är kvar på Joel och några få(okej, många) på packningen.

Håller på att packa för fullt, inte det lättaste kan jag medela trots min 3 sidor långa packlista.

Har hållit på i flera timmar och det känns fortfarande som kaos. Har en känsla av att det alltid kommer att kännas som om jag har glömt något men sånt löser sig alltid bara jag kommer ihåg passet!

Hur ska detta kunna bli en halfull, välorganiserad ryggsäck?


De fina packlistorna. Inte så fina längre kanske..
 

 

 

 

 

Sista dagen på jobbet är avklarad för min del och det känns att det börjar närma sig.  Jag har resfeber nu! Ska göra packlista i helgen så kanske nerverna lugnar sig lite. 

 

Googlade föresten "New year Koh Phangan" och fick upp denna bilden! Nyår kommer bli fett! :)

 

 

// Amanda