Nu är det slut på lyxlivet på Koh Chang. Det har varit två härliga veckor med våra familjer men i fredags reste Marie och Joel hem och tidigt i lördags morse var det vår tur att resa vidare. Vi klev upp tidigt och tog färgan med hela gänget från Koh Chang till fastlandet. Där skilldes vi åt, familjen åkte väster ut mot Bangkok och vi öster mot Kambodja. Det var en lång resa, först fyra timmar med taxi till gränsen. Väl framme vid gränsen var det bara att stånga sig fram mellan alla som försökte luras. Det är massa skit vid gränsen till Kambodja, det finns hur många som helst som vill"hjälpa till" eftersom det är lite krånligt med visum och allt. Istället för att hjälpa utnyttjar de turisterna genom att ta överpriser på viusm, växling, kontanutag, etc. Jag hade i allafall läst på om alla möjliga scams och kunde ganska smidigt tacka nej till skumma erbjudanden. Det tog tog ca. två timmar att ta sig igenom gränsen och få en ny taxi på andra sidan. Sen väntade ännu en taxiresa på två timmar innan vi var framme i Siem Reap. Just nu reser vimed Anthon och Krille så vi bor allihopa i ett stort familjerum på ett hotell med pool och allt.

 

Igår var det dags att besöka Angkor Wat, Kambodjas stolthet! Det var väldigt häftigt! Coola byggnader och hur många tempel som helst och området var enromt. Vi åkte runt med en tuktuk ( en mopedtaxi) hela dagen med privat  chaufför som körde runt oss till olika tempel. Angkor var som sagt väldigt häftigt och är väl värt ett besök men efter en hel dag tyckte vi mest att det såg lika dant ut överallt och vi förstår inte riktigt sånna som kan åka runt där i en vecka. Visst kanske det är häftigt att besöka de lite mer öde templerna men vi tyckte att huvudattraktionerna räckte. 

 

Vi har även hunnit med att testa utelivet här i Siem Reap och jag har köpt mitt livs billigaste öl, en stor fatöl för 3 kroner är ju helt okej pris. Tycker dom borde satsa på att ha de så hemma på krogen också. 

 

Idag har vi varit lite sega och slöat sjukt mycket! Kanske blir KFC sen men det är en bit bort så vi får se. Nu är iallfall resplanen att åka till Phnom Penh och titta på lite historia från Pol Pott tiden och sen vidare till Vietnam. Vi hoppas att vi kan fixa kinesikt visum där så vi kommer iväg till kina i mitten av mars annars får vi se vad vi hittar på.

 

 

 

 

 

Hoppas ni har det bra där hemma! Kram från Amanda

 

 

 

 

Tiden går snabbt här, alldeles för snabbt! Här kommer i allfall några bidler från Koh Chang.


Vi åkte på moppetur och rätt som det var kom det upp en lite skylt att man skulle sakta in för att vägen var "broken". Vi tänkte oss lite hålor eller bucklor med vägen var verkligen sönder! Tur att det fanns lite träplankor vid sidan man kunde åka på.

Pappa posar vid hålet i vägen med hjälm och allt. 

Vi åkte moppe i över en timme för att komma till en stand som skulle vara fantastik! Väl där insåg vi att våran stand hemma vid huset är rätt fantastisk också! Vi åt iallfall lunch på ett stället som med såg ut som en trädkoja.

Lite party har vi hunnit med också. Eftersom vi är ett helt gäng ungdomar här nu så det är riktigt kul!

 

 

 

 

Nu har familjen anlänt till Thailand även Anthon Carroll med kompis har anslutit sig till vårt sällskap. Livet på resan har därmed blivit rätt annorlunda. Istället för att vara 2 personer och den frihet den innebär är vi nu istället 8 personer att ta hänsyn till men det är mysigt med lite familjeliv. Familjens resa började med två dygn i Bangkok. Dessa gick åt till shopping, nattliv på Khao san road, marknad och lite andra äventyr i den stora staden. I måndags morgon begav vi oss till havet igen, närmare bestämt Koh Chang och det är här vi befinner oss nu. Här har vi ett jättefint hus med tre sovrum, kök, playstation,tvapparater och precis på stranden. Här går dagarna mest åt till strandliv och pappa har äntligen fått en moppe så han kan åka runt och utforska och snacka med alla som vanligt. Igår fick Frida och jag visa våra kockkunskaper som vi lärde oss på matlagningskursen och det blev två mycket lyckade thairätter och alla blev mätta och nöjda. Det kommer kanske inte bli så många blogginlägg under de här två veckorna när vi är med våra familjer dels för att vi vill passa på att umgås och dels för att det går sjukt långsamt med att lägga ut bilder. Hoppas ni har överseende.

 

Vårt hus här på Koh Chang.

Sandslottsbygge på stranden.

Ha det gött! 

 

Amanda

Idag, nu i ett par timmar framåt, är första gången sedan i slutet av december jag är helt själv. När man är ute och backpackar blir det inte så mycket egen-tid. Man kan inte ens stänga in sig på toan för oftast går dörren inte ens att stänga utan glider upp efter någon minut. Nu när Amandas familj precis har anlänt till Bangkok är Amanda med bror och pappa iväg på thaiboxning. Istället för att sitta som en liten kärring och vara livrädd att folk ska slå ihjäl varandra valde jag det svala hotellrummet, en cola och kent spelandes ur högtalaren. 
Att leva som backpacker är väldigt speciellt, för det första har man NOLL tidsuppfattning. Något som vi gjorde förra veckan kan kännas som det var förra månaden. Eftersom vi har rest runt mycket i Thailand och bara stannat på vissa ställen i några dagar känns det ibland som vi knappt har varit där. Både jag och Amanda är övertygade att om någon som var riktigt övertygande skulle kunna få oss att tro att vi t.ex. inte har varit på Phuket (trots att vi lämnade det i måndags).
Men backpackandet medför också att man lär sig att uppskatta småsaker, sådana småsaker man rent av blir förbannad på om det inte skulle funka hemma. T.ex. spolknapp på toan, sänglampa, mer än ett kontaktuttag, tryck på duschvattnet, fungerande internet, ordentliga golv och väggar så man slipper få myggbesök hela natten, en dörr som går att låsa utan att det krävs tio försök innan man lyckas. Listan kan göras låååång. 
Andra saker glömmer man bort att uppskatta när man lever backpacker livet, t.ex. fredagar. Vi har aboslut ingen fredagskänsla utan brukar istället få påminna varandra om att det är fredag. Här är det ingen nedräkning i veckorna, jubblande känsla när klockan ringer på fredagsmorgonen eller ett fullproppat ica när alla har slutat jobba. Här är det lika, tisdag som fredag. 
De närmsta två veckorna ska vi skippa backpacker livet och känna på det äkta semsterlivet med våra familjer. På måndag åker vi mot Koh Chang tillsammans med Amandas familj och på torsdag kommer mamma och Joel! Fina sista veckor i Thailand innan det bär av mot Vietnam.

En liten tuktuk tur vi tog häromdagen :)

Nu är vi i Bangkok! Har varit här sen i måndags då vi kom med flyg från Phuket. Vi har bott på Khao san road nu i tre dagar. VI har bott på ett superfint hotell med pool, frukostbuffé och allt, eftersom Khao san road är en riktigt backpacker gata är hotellpriserna billigare här än i övriga Bangkok. Under de här dagarna har vi hunnit med en hel del! Anledningen till att vi skulle vara i Bangkok i 7 nätter var att vi skulle hinna fixa kinesiskt visum här innan familjen kommer. Så i tisdags morse tog vi taxi och sedan metro för att åka till kinas ambassad. Väl där stod vi i kö i mer än 1,5 timme!! Nästan framme upptäckte vi att det vi saknade en kopia av våra pass och skulle därför inte kunna lämna in vår ansökan. Det var då bara att gå där ifrån, lagom frustrerande!

Som plåster på såren åkte vi till Ikea och åt svenska köttbullar som smakade precis som hemma! Hela varuhuset såg också ut som hemma så för någon timme kändes det som vi var tillbaka i Sverige och tog en runda på Ikea i Jönköping. När vi skulle tillbaks till Khao san road, som ligger utanför tunnelbane- och skytrain systemet, blev det lite strul. Vid sex tiden på kvällen skrattade nämligen bara taxichaffuörerna åt oss och sa "traffic jam" när vi ville åka till Khao san. Det blev därför en sväng i centrala Bangkok och de stora köpcentrerna som finns där tills trafiken hade lugnat ner sig. Dock blir trafiken aldrig lugn här i Bangkok men köerna rörde iallafall på sig lite senare på kvällen. 
Det blev en tidig kväll för att kunna stiga upp tidigt och hänga på låset till ambasaden nu när alla papper var fixade! Väl framme på ambassaden dag 2 fick vi en bra plats i kön och behövde säkert bara vänta en halvtimme innan vi kom fram. Efter lite strul med papprerna och lite fina förklaringar tog kvinnan i luckan emot vår ansökan. Då kom nästa nederlag, med svenskt pass kunde man tydligen inte få den expresservice som det stod skyltat om på ambassaden och på nätet. Vi skulle alltså få hämta våra pass igen den 18 feberuari vilket är lite svårt eftersom vi då befinner oss på Koh Chang med våra familjer! Pust!! Det var bara att be att få tillbaka passen igen och hoppas på att vi kan fixa visum i Vietnam, annars blir det inget Kina. Vi har i alla fall lärt oss att vi aldrig mer ska fixa visum någon annanstans än i Sverige! 

På eftermiddagen, efter lite häng uppe på taket vid poolen, tog vi en liten runda till Grand Palace i Bangkok. Riktigt maffiga byggnader!! 
Idag ska vi flytta till ett hotell som ligger nära alla köpcentrum för nu blir det två dagar av shopping innan min familj landar i Bangkok på lördag! Vi har mycket kul framför oss!


Långa köer på ambassaden.

 

Mumsiga köttbullar på Ikea!


I väntan på Shuttlebus tillbaks till skytrain stationen, Ikea varuhuset låg en bit utanför centrala Bangkok så det var ett litet äventyr att bara åka dit.

Dagens outfit på Grand Palace, man fick inte visa axlar eller ben så vi fick hyra lite kläder innan vi gick in. Coolt tempel i bakgrunden.

Khao san road by night, massa shopping, gatuförsäljare, barer, backpackers, gatumat och lite avloppsdoft. Det är khao san road i ett nötskal.

Ja mina vänner, nu har vi varit på Phuket sen i onsdags. VI trivs riktigt bra här trots att stranden är fullproppad med turister, men att lyssna på pensionärer eller barn som VILL HAAAA saker kan göra en dag på stranden riktigt underhållande.
Sen Amanda skrev sist har vi hunnit med en resa runt Phuket. Vi började med en sväng upp till en nationalpark i norra Phuket där vi kollade på ett vattenfall ute i skogen. Efter det var vi på ett rehabiliteringscenter för gibbon apor. Vi fick en guidade tur där en kvinna berättade hur de gjorde för att få aporna att kunna leva vilda igen efter att ha använts som attraktion för turister eller som husdjur i familjer. Hon berättade bl.a. att gibbon apor går och lägger sig vi klockan 3 på dagen men eftersom turisterna ofta vill ta kort med aporna på kvällarna drogar thailändarna aporna för att de ska hålla sig vakna. Skitiga sprutor resulterar i att många apor hade sjukdomar så som HIV eller olika hepatiter. Vi blev väldigt tagna av hennes berättelser och tycker utan tvekan att det var det bästa på hela dagen. Efter gibbon aporna åkte vi till den vackra stranden Laem Singh, väldigt vacker men tyvärr lite för turistigt med solstolar utplacerade på varje sandfläck. Efter någon timmes sol och bad åkte vi till Phuket old town där vi möttes av en 500 år gammal stasdel med kinesisk karaktär. 
Efter 2 dagar i Patong bar det av till Kamala! Här är stämningen mycket lugnare och vi bor på ett väldigt mysigt guesthouse som ser ut som ett litet dockhus. Det enda skumma är att handfatet är placerat ute på balkongen. Dagarna i Kamala har mest bestått av sol och bad men vi har även hunnit med lite massage, pedikyr och träning. Igår kväll satt vi på en mysig restaurang och då vi råkade hamna bordet bredvid en full norrman i 45 årsåldern. Aldrig någonsin trodde jag att det skulle vara så svårt att förstå norska, sluddrande norska var ungefär detsamma som att lyssna på arabiska. När han hade frågat oss för sjuttonde gången gången när vi skulle åka från Kamala kände vi att det var dags att kila. 




Stranden Laem Singh


Den berömda gatan bangla road i Patong! 

Vi är iallafall Phukets (Thailands) största pizza-freak! 
Hoppas ni har det fint / Frida