Backpackande

Idag, nu i ett par timmar framåt, är första gången sedan i slutet av december jag är helt själv. När man är ute och backpackar blir det inte så mycket egen-tid. Man kan inte ens stänga in sig på toan för oftast går dörren inte ens att stänga utan glider upp efter någon minut. Nu när Amandas familj precis har anlänt till Bangkok är Amanda med bror och pappa iväg på thaiboxning. Istället för att sitta som en liten kärring och vara livrädd att folk ska slå ihjäl varandra valde jag det svala hotellrummet, en cola och kent spelandes ur högtalaren. 
Att leva som backpacker är väldigt speciellt, för det första har man NOLL tidsuppfattning. Något som vi gjorde förra veckan kan kännas som det var förra månaden. Eftersom vi har rest runt mycket i Thailand och bara stannat på vissa ställen i några dagar känns det ibland som vi knappt har varit där. Både jag och Amanda är övertygade att om någon som var riktigt övertygande skulle kunna få oss att tro att vi t.ex. inte har varit på Phuket (trots att vi lämnade det i måndags).
Men backpackandet medför också att man lär sig att uppskatta småsaker, sådana småsaker man rent av blir förbannad på om det inte skulle funka hemma. T.ex. spolknapp på toan, sänglampa, mer än ett kontaktuttag, tryck på duschvattnet, fungerande internet, ordentliga golv och väggar så man slipper få myggbesök hela natten, en dörr som går att låsa utan att det krävs tio försök innan man lyckas. Listan kan göras låååång. 
Andra saker glömmer man bort att uppskatta när man lever backpacker livet, t.ex. fredagar. Vi har aboslut ingen fredagskänsla utan brukar istället få påminna varandra om att det är fredag. Här är det ingen nedräkning i veckorna, jubblande känsla när klockan ringer på fredagsmorgonen eller ett fullproppat ica när alla har slutat jobba. Här är det lika, tisdag som fredag. 
De närmsta två veckorna ska vi skippa backpacker livet och känna på det äkta semsterlivet med våra familjer. På måndag åker vi mot Koh Chang tillsammans med Amandas familj och på torsdag kommer mamma och Joel! Fina sista veckor i Thailand innan det bär av mot Vietnam.
En liten tuktuk tur vi tog häromdagen :)


Kommentarer
monica möller

NU HAR VI LÄMNAT HEM ZIMPO VI SAKNAR HONOM JÄTYTEMYCKE HAN BLEV JÄTTEGLAD NÄR HAN SÅG ANNA HA DET BRA
KRAM FARMOR

2013-02-28 @ 08:38:39


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

fridaochamanda.blogg.se

Här kan ni följa med oss på vår resa runt om i Asien.

RSS 2.0