7 nights in Bangkok!
Det blev en tidig kväll för att kunna stiga upp tidigt och hänga på låset till ambasaden nu när alla papper var fixade! Väl framme på ambassaden dag 2 fick vi en bra plats i kön och behövde säkert bara vänta en halvtimme innan vi kom fram. Efter lite strul med papprerna och lite fina förklaringar tog kvinnan i luckan emot vår ansökan. Då kom nästa nederlag, med svenskt pass kunde man tydligen inte få den expresservice som det stod skyltat om på ambassaden och på nätet. Vi skulle alltså få hämta våra pass igen den 18 feberuari vilket är lite svårt eftersom vi då befinner oss på Koh Chang med våra familjer! Pust!! Det var bara att be att få tillbaka passen igen och hoppas på att vi kan fixa visum i Vietnam, annars blir det inget Kina. Vi har i alla fall lärt oss att vi aldrig mer ska fixa visum någon annanstans än i Sverige!
På eftermiddagen, efter lite häng uppe på taket vid poolen, tog vi en liten runda till Grand Palace i Bangkok. Riktigt maffiga byggnader!!
Idag ska vi flytta till ett hotell som ligger nära alla köpcentrum för nu blir det två dagar av shopping innan min familj landar i Bangkok på lördag! Vi har mycket kul framför oss!
Dagens outfit på Grand Palace, man fick inte visa axlar eller ben så vi fick hyra lite kläder innan vi gick in. Coolt tempel i bakgrunden.
Khao san road by night, massa shopping, gatuförsäljare, barer, backpackers, gatumat och lite avloppsdoft. Det är khao san road i ett nötskal.
PHUKET, PHUKET, PHUKET
Sen Amanda skrev sist har vi hunnit med en resa runt Phuket. Vi började med en sväng upp till en nationalpark i norra Phuket där vi kollade på ett vattenfall ute i skogen. Efter det var vi på ett rehabiliteringscenter för gibbon apor. Vi fick en guidade tur där en kvinna berättade hur de gjorde för att få aporna att kunna leva vilda igen efter att ha använts som attraktion för turister eller som husdjur i familjer. Hon berättade bl.a. att gibbon apor går och lägger sig vi klockan 3 på dagen men eftersom turisterna ofta vill ta kort med aporna på kvällarna drogar thailändarna aporna för att de ska hålla sig vakna. Skitiga sprutor resulterar i att många apor hade sjukdomar så som HIV eller olika hepatiter. Vi blev väldigt tagna av hennes berättelser och tycker utan tvekan att det var det bästa på hela dagen. Efter gibbon aporna åkte vi till den vackra stranden Laem Singh, väldigt vacker men tyvärr lite för turistigt med solstolar utplacerade på varje sandfläck. Efter någon timmes sol och bad åkte vi till Phuket old town där vi möttes av en 500 år gammal stasdel med kinesisk karaktär.
Efter 2 dagar i Patong bar det av till Kamala! Här är stämningen mycket lugnare och vi bor på ett väldigt mysigt guesthouse som ser ut som ett litet dockhus. Det enda skumma är att handfatet är placerat ute på balkongen. Dagarna i Kamala har mest bestått av sol och bad men vi har även hunnit med lite massage, pedikyr och träning. Igår kväll satt vi på en mysig restaurang och då vi råkade hamna bordet bredvid en full norrman i 45 årsåldern. Aldrig någonsin trodde jag att det skulle vara så svårt att förstå norska, sluddrande norska var ungefär detsamma som att lyssna på arabiska. När han hade frågat oss för sjuttonde gången gången när vi skulle åka från Kamala kände vi att det var dags att kila.
Stranden Laem Singh
Den berömda gatan bangla road i Patong!
Vi är iallafall Phukets (Thailands) största pizza-freak!
Hoppas ni har det fint / Frida
Vi far vidare!
Smart apa hittade en vattenflaska, öppnade och drack!
Lite inspirationsbilder till alla som kämpar inför beach 2013!
Öliv i Krabi
Ha det bra!
Stygn och skador
När vi lämnade läkarkliniken, trots att jag hade bandage från topp till tå (och haltade), sträckte jag på mig - jag hade överlevt mitt första riktigt stora läkarbesök. Tror det eller ej men jag var riktigt stolt. Veckan som följde innebar dock SMÄRTSAMMA rengöringar och haltningar men jag lever och nu är mitt knä nästan helt återställt. Nu ska jag visa lite mysiga bilder på hur mitt knä såg ut :-)
Dag 1 - stora bandagedagen
Dag 6 - Kvällen innan jag skulle ta bort stygnen. Jag var lagom nervös för att se stygnen och sova med det utan bandage. Det rosa var lagom ömt och känsligt kan jag lova, vaknade en och annan gång den natten.
Dag 10 - Hela såret var väldigt skorpigt, det gula är thailändarnas mirakel-rengöring så ni behöver inte oroa er och tro att det är var.
Dag 13 - IDAG. Skorporna efter såren på knän blir mindre och mindre. Dock har jag lite svårt att sluta pilla på det (dålig egenskap jag ärvt av min lilla mamma) så jag får nog räkna med ett och annat ärr. Här var en liten sår uppdatering i bilder, hoppas ni stod ut. /Frida
Cooking class
Vi har bestämt oss för att stanna ett dygn till här i Ao nang eftersom vi har ett så fint rum här, vi behöver lite bekvämligheter!
Passar på att ladda upp mycket bilder nu när vi har bra internet så här kommer bilder från dagen.
Först fick man kryssa i vilka rätter man ville laga under förmiddagen. Här är vår lista.
I full gång för att laga efterätten vilket var sweet sticky rice med mango, en typisk thaieffterätt. Det var helt enkelt ris i sötad kokosmjölk och färsk mago. Lite skumt med ris till efterätt så denna rätt var ingen hitt.
BILDBOMB!
Innan vi lämmande Koh Tao fick vi lite sällskap av en söt sak. Zimpos thailändska kusin livade upp stämningen lite under vår läkningsprocess då vi varken kunde sola eller bada. Istället fick vi hänga på en restaurang hela dagarna och äta mat och dricka fruitshakes. Inte helt fel det heller men lite långtråkigt i längden och framför allt varmt!
Sedan blev det nattfärga mot surat thani och där efter minibuss mot Krabi och Railay. Resan gick förvånandsvärt smärtfritt. Lite surt bara att båten körde "för snabbt" så vi kom fram vid kl 05:00 i stället för kl 06:00. Man har ju varit piggare i sitt liv. Som ni ser är såren inte helt läkta än, mer uppdatering om dessa kommer i ett annat inlägg.
Även fast sängarna var helt okej och det var Ac inne på båten tyckte jag det var lite läskigt. Mitt ute på havet mitt i natten och på en båt som gungar rätt rejält är inget drömscenario. Vi hade tagit åksjuketablett och mådde bra trots att jag inte sov många timmar och det är ju alltid det viktigaste. trötthet kan man leva med.
Som sagt ingen lyx! Madresser på golvet, toa utan spolknapp och kalldush var det som erbjöds. Vi hade dock tur som fick ett rum med egen toa och slapp dela med andra.
På Railay fanns en strand som ska vara bland de vackraste i Thailand och det håller vi nog med om. Speciellt på morgonen då den var nästan folktom och fri från båtar. På denna strand låg bara ett fåtal lyxhotell och den var väldigt välbevarad.
På dagen var denna strand överfull på både folk och båtar vilket var lite synd och förstörde lite. Det positiva var longtailbåtarna som sålde mat, dricka och fruitshakes. Bättre lunch går inte att få!
Railay är en halvö som man bara kan ta sig till med båt pga. den bergiga naturen. Railay har tre stränder var av en paradisstrand, Phra Nang, som jag nämde innan, På västra sidan av Railay finns en "vanlig" strand med lyxigare hotell och restauranger och i öst en sunkstrand där de flesta bor, så även vi. Detta är alltså en bild på fulsidan av Railay.
Efter Railay begav vi oss till grannstranden Ton Sai. Detta är en strand med lite billiga boende, reggiebarer och mycket backpackers och klättrare. Lite för flummigt för oss och dessutom blev vi sjuka så fort vi kom dit. Frida fick strul med magen och jag fick någon konstig feber/värmeslag/illamående grej. Detta resulterade i att efter några timmar på stranden var vi tvunga att gå tillbaka till hyddan och lägga oss. Eftersom det bara fanns el på rummet efter kl.6 på kvällen (alltså ingen fläkt!)och inte heller här hade vi någon spolknapp eller andra bekvämligheter var detta inte en så bekväm plats att vara sjuk på. Vi stannade därför bara en natt på Ton Sai och idag har vi flyttat till Krabis stora turistort ( eller som vi säger turreort) Ao nang. Här har vi fått ett fint rum som till och med har kylskåp. Änligen tillbaks till civilisationen! Det firade jag med lite donken mat efter ett dygn utan matlust. Imorgon ska vi på matlagningskurs och Frida är nervig!
Våra "mysiga" dagar
Vi befinner hos fortfarande på Koh Tao eftersom att bara ta sig till kliniken varje dag kan vara en utmaning för mitt knä. Men förhoppningsvis är stygnen borta innan helgen! Våran helg har varit den lugnaste helgen jag någonsin haft. Varje dag sedan i torsdags har vi börjat morgonen med att äta frukost och efter det gått och tvättat våra sår sen spenderat tid på en restuarang vid havet hela dagen. De senaste 3 dagarna har sett ut så och förmodligen de kommande 3 också.
För att få en liten omväxling gjorde vi manikyr på ett ställe igår. Vi fick sitta i en skön fåtölj och bli lite ompysslade, allt var väldigt härligt ända tills tanten/damen/kärringen som fixade mina naglar började klippa sina egna. Att hon klippte dem gjorde mig inget men att de sedan kom flygande och landade på mig var mindre mysigt.
Igår kväll när vi kom hem från middagen möttes vi av nästa mysiga syn. På våran vägg satt den största spindeln jag någonsin sett. Jag skrek på Amanda som först skrattade lite inifrån toan ändå tills hon själv såg spindeln och också blev livrädd. Efter mycket om och men lyckades Amanda döda den. Med tanke på att vi dagen innan hade träffat en man som hade ett infekterat spindelbett på foten kändes det rätt skönt att spindeln inte var i livet när det var sovdags.
Just nu känns det som vi har fastnat här på ön och vi bara spanar avundsjukt på alla som får bada, dyka och snorkla. Men i slutet av veckan bär det av mot Krabi och där ska vi fanimej också bada!!!
Inte världens bästa bild men här är våra naglar.
Två sidor av myntet.
Vackra vägar.
Mysa vid havet.
Myggor till förbannelse!
Lite sår att lägga om varje dag.
För Fridas del med plus lite stygn på knät.
Koh Tao
Hej!
Nu befinner vi oss på Koh Tao, det är en liten ö som tydligen ska vara en av Thailands paradisöar. Än så länge har vi bara sett den största stranden Sairee Beach och den är inte superfin, mycket skräp och båtar. Där vi bor nu är det som en liten stad med många mysiga restauranger, butiker och barer. Vi har dock inte hunnit testa så mycket än eftersom Frida inte har mått så bra så det har blivit mycket häng på rummet. Tur att vi har AC! Vi har bott två nätter på ett lite för dyrt AC rum men imorgon ska vi flytta. Jag var på en liten ”hotell letar runda” innan men här vet tydligen ingen hur länge deras gäster ska stanna. Får gå min runda igen imorgon vid kl. 10 då alla checkar ut och hoppas på att vi får tag på någon mysig liten bungalow. Idag har det varit lite halvsoligt väder. Så efter lite frukost och en löprunda för min del blev det någon timme vid poolen men inget stekar väder. Solbrännan får vi tänka på någon annan dag.
Det vi har tänkt hinna med innan vi lämnar Koh Tao är att åka moppe runt ön och leta efter ”paradiset” och åka på en snorkeltur. Hoppas Frida mår bra imorgon så vi kan börja beta av våra äventyr. Sen bär det av mot Krabi!
Ha det bra!
Har försök ladda upp bilder i en evighet men det funkar inte, blir lite galen!! Men det får helt enkelt bli många bilder nästa gång.
Ännu en dag har gått
Ha det gött! // Amanda
En timme efter ankomst till nya lyan, kaos med en gång!
Frida på marknad.
Stranden vi är på just nu en av de molniga dagarna.
Lite kvällshäng på en mysig restaurang på stranden.
Lugnet lägger sig..
En bild på poolen, blev tyvärr den enda bilden då i
Gott nytt år!
Reng på Koh Phangan.
En exklusiv inbjudan till gala dinner är inte alla som får.
Första dygnet på Koh Phangan
Efter ungefär 30 timmars resande var vi lagom sega och längtade bara efter en säng att lägga oss i. Men när vi väl la oss kunde vi inte sova över huvudtaget, efter över 4 timmars försök somnade vi klockan 6 på morgonen. Men vid 10 var det bara att gå upp och äta den UTSÖKTA frukosten - eller?
Eftersom vädret var lite små mulet blev det sängen ett par timmar till efter frukost. Det går verkligen kanon att vända på dygnet.
Vi ska stanna här i partystämningen i 7 nätter till sen bär det av mot finare stränder på andra sidan av ön. Just nu verkar det som nyårsafton blir ett regnparty, men sen verkar det som att det ska bli riktigt härligt väder. Det tar lite tid för oss att vänja oss vid det här livet, just nu längtar man mycket tillbaka hem även om det här är ett paradis. Speciellt längtar jag efter Joel.
Tyvärr har vi inte blivit så solbrända idag (läs: inte alls) så det finns inga härliga bilder att bjuda på, men kan garantera er att det kommer ;-)
Hoppas ni har det bra hemma i snön/regnet/blasket eller vad nu Sverige bjuder på för tillfället. Hörs snart igen.
Igår när vi äntligen var framme gav jag kameran ett vackert litet smile.
Vårt boende den här veckan.
/Frida
Ett litet hejdå
Samtidigt som sorgsna känslor över att lämna vänner, familj och min fina pojkvän ofta tittar fram är jag så jävla glad att vi ska göra det här. När jag berättar om våran resa får man ofta kommentarer som "åh vad kul!!! Det skulle jag också vilja göra" men för att även tillägga: "...men det skulle jag aldrig våga.."
Jag är glad att jag inte är en i mängden som önskar att jag reste men inte vågade, som ser tillbaka om 10 år och inser att det ända jag sett av andra länder är charterhotell.
Om 48 timmar är vi påväg mot osköna sänger, kryp, skavsår och matförgiftning. Men också stränder, värme, nytt folk, nya kulturer och helt nya upplevelser än vad Aneby någonsin kommer bjuda på.
Jag är förväntansfull, jag vet att det här kommer vara ett utav de halvåren jag kommer minnas mest av i mitt liv & nu börjar det snart.
Jag ville bara säga hejdå till Sverige, min sköna säng och tryggheten - för här på bloggen hörs vi snart igen :)
Ett litet extra hejdå till mamma och pappa - jag kommer sakna er.
/Frida
Jul och packning
Om någon känner sig frivillig att hjälpa till med packningen betalar jag gärna en liten slant för att slippa rota igenom garderob ytterligare 400 gånger. *snälla*
Jag trodde aldrig att packa skulle vara så svårt, att få ner hela(okej, inte hela) sitt liv i en ryggsäck tar sin tid. Men idag kommer jag bli peppad av min kära syster som kommer hem till Aneby över julen. Ska bli härligt att vara med familjen ett par dagar! Jag har dock varken slått in eller handlat klart alla julklappar....ICA, here I come :)
Nu ska jag lägga många utav timmarna som är kvar på Joel och några få(okej, många) på packningen.
SNART har vi sommar igen!!!!
/Frida
Packa..
Hur ska detta kunna bli en halfull, välorganiserad ryggsäck?
De fina packlistorna. Inte så fina längre kanske..
Det närmar sig!
Välkommen till min nya blogg!
Mitt första inlägg.